.

För en timma sen när jag slängde mig upp ur sängen och cyklade iväg till tandläkaren så kändes det precis som jag var på väg till skolan. Solen lös och det var lite småkyligt på morgonkvisten, precis som det brukar vara i slutet av augusti när höstterminen drar igång. Men denna höst kommer inte för min del präglas med caféteriahäng, pluggning och tjat på lärarna att vi har 3 prov på en vecka trots att det står någonstans att man bara får ha 2(?). Jag vet inte riktigt hurvida jag kommer sakna gymnasietiden eller inte. Ettan var ball för då kunde man spana på killarna i trean, tvåan var väl sisådär, mycket plugg då men trean var ju hur grym som helst. Grattis 89:or för ni har ett grymt år framför er. Så jag kommer väl sakna gymnasiet antar jag....

Men vissa säger att det är nu livet börjar, för det är egentligen första gången man står på sina egna ben. Det är en konstig frihetskänsla måste jag medge sen man kan ju diskutera hur fri man egentligen är. Alla har ju sina begränsningar...

Men jag tycker det är rätt ballt och planera vad man vill göra nu och inte riktigt veta vad man gör de närmsta åren. Jag vet liksom inte ens säkert vad jag ska göra i höst men jag har ju såklart mina funderingar. Tror många är väldigt stressade just nu men jag har inte riktigt hunnit bli den ännu, kanske kommer snart. Kanske redan imorgon?

Nu ska jag snygga till mig lite för att sedan sätta mig på en buss mot västkusten, närmare bestämt Göteborg. Ha en bra dag så hörs vi!  Tjaaooo

ge mig nåt som tar mig någonstans