.

Kom och tänka på en sak igår kväll när jag skulle gå och lägga mig. Vad hände med alla 88:or? Alla bara försvann direkt efter studenten. Mina vänner som är 1,2 eller 3 år äldre de försvann inte förs än nu typ. Är det bara en slump eller är det så att tiderna har förändras så på bara något år? Svenska ungdomar har nog länge varit kända för att flänga runt hela världen. I våras när jag var i Thailand och stötte på några britter på Koh Phi Phi som hade varit ute och rest några månader berättade att var de än hade varit i världen så hade svenskar dominerat bland back-packers. I Australien så hade det nästan varit som att komma till Sverige menade de. Jag har varit iväg på två utbytesresor  till Spanien och när man berättar för ungdomarna när att vi svenskar brukar ta något sabbatsår innan vi börjar läsa vidare, ofta för att jobba och sedan resa upp alla jobbpengar, blir det helt ställda. I Spanien börjar iprincip alla att läsa vidare direkt efter "gymnasiet" (de har ett annorlunda skolsystem än vårat) och jobba gör de inte förs än de har läst klart på universitet. Men var är det nu som gör att vi svenskar reser så mycket? En vän till mig i Spanien menade att vi vantrivs i vårat eget land så mycket att vi försöker undvika att vara i det så lite som möjligt. Visst för de som gillar värme och sol kanske flyr Sverige pga just den anledningen men om jag ska vara ärlig så tror jag faktiskt att inte alls handlar om det. Jag trivs jättebra i "landet-lagom" men min längtan bort att upptäcka nya platser är otroligt stark. Sverige är ett tryggt land och jag tror att tryggheten får de äventyrslystna att vilja testa sina gränser och kanske komma bort från lugnet som Sverige faktiskt ger. Det kan vara en anledning till att så många svenskar reser. En annan stor bidragande orsak tror jag är frågan om pengar och det faktum att svenska ungdomar kommer in i arbetsmarknaden relativt tidigt. Jag lyckades hitta en artikel som vi fick analysera på en svenskalektion på gymnasiet som handlar just om fenomenet att ständigt vara på resande fot. Den var med i resetidningen Vagabond och heter Det sjuka resandet (skriven av Johan Tell). Här kommer ett citat ur den;

"Är du en dromoman? Äger du en bilatlas, står det en resväska på din vind, läser du resetidskrifter? I så fall går det inte att utesluta. Dromomanen uppvisar ofta dessa symtom. Dromoman är nämligen den medicinska termen för någon som har »en sjuklig längtan att resa«. Eller som det kunde ha stått på ett kvällstidningslöp: Längtan bort kan vara en dold folksjukdom."(http://www.vagabond.se/vb/leaderitem.aspx?id=22498)

Kan det vara så att vi svenskar är dromomaner? Att vi har en sjuklig längtan att resa? Att vi reser mycket har vi ju redan konstaterat men att det är sjukligt mycket kan diskuteras. In my opion så tycker jag inte det...

Nu ska jag faktiskt ta tag i min dag, kände att detta inlägg flög iväg lite. Började med att jag fundera på vart alla 88:or tog vägen och slutade med dromomani. Så det kan gå....

Adíos amigos